Ville Vessla

Så fick då äntligen lilla E åka snövessla.

Efter lite överväganden runt frukostbordet så beslutade vi oss för att ta vesslan upp på fjället för att tura lite. Vi packade väskorna och tog vesslan upp till Andersborgsstugan. Lilla E sken som en sol hela vägen upp, han har väntat ett helt år på att få åka vessla. Förra året blev vesselturen till en skotertur och det var bra, men inte riktigt som att få åka vessla...

Uppe på fjället insåg vi snart att åt vilket håll vi än tänkte åka, så var det fel. Solen hamnade ju i ryggen! Vi gjorde en kortare tur ner till en sjö där vi grävde ner oss i en driva och avnjöt en saffransdoftande fisksoppa med aioli. På barnmenyn stod det köttbullar och spagetthi, vilket även det verkade smaka bra efter en tupplur i pulkan.

Efter lunch ville även E passa på att prova längdskidorna en stund. Han har hittills bara åkt utför så det var väl på tiden. Morsk av sina framgångar på utförsskidorna så skulle det åkas backar naturligtvis. Det gick dock över förväntan. Jag tror tränandet i pisterna har gjort resultat för balansen. Det gick hur bra som helst att längda också. Efter 5-600m så meddelade dock E att han ville åka pulka istället. Så fick det bli och vi åkte tillbaka till Andersborg igen för att fika innan vi började nedfärden till Tänndalen igen. Det var med viss fasa som pappa gav sig ut för sluttningarna med 25 kilo pulka som skjuter på bakifrån. Förra årets vurpor finns färskt i minne...

Det gick dock bättre den här gången, vesselspåret var brett, slätt och hade fin snö.

E hade ett styvt jobb att hojta på mamma så hon flyttade på sig när vi kom susande i spåret och utan några som helst kraschlandningar så stod vi plötsligt vid bilen igen.

Solen har lyst från en molnfri himmel även idag och det är inte utan att nosen har antagit en röd nyans på oss alla tre. Härligt!